Vi förklarar vad materiens aggregeringstillstånd är, hur de kan klassificeras och några egenskaper hos var och en.
Materia kan gå från ett aggregationstillstånd till ett annat genom att ändra dess temperatur och tryck.Vilka är tillstånden för aggregation av materia?
När vi talar om aggregationstillstånd eller faser av materia, hänvisar vi till de olika faserna eller sätten på vilka det är möjligt att hitta känd materia (ren substans eller blandningar) och som beror på typen och intensiteten av de attraktionskrafter mellan partiklar som utgör saken (som t.ex atomer, molekyler, etc.).
Fyra tillstånd av aggregation av materia är huvudsakligen kända: fast tillstånd, den flytande tillstånd, den gasformigt tillstånd och den plasmatillstånd. Det finns också andra mindre frekventa sådana, såsom fermioniska kondensat, men dessa former förekommer inte naturligt i miljö.
Var och en av aggregationstillstånden har olika fysiska egenskaper, som t.ex volym, flyt eller uthållighet, trots att det inte finns någon verklig kemisk skillnad mellan ett tillstånd och ett annat. Till exempel fast vatten (is) och flytande vatten (Vatten) är kemiskt identiska.
Materia kan tvingas övergå från ett tillstånd av aggregering till ett annat, bara genom att ändra temperatur och den Tryck var det är. Således kan flytande vatten kokas för att få det till gasformigt tillstånd (ånga) eller så kan den kylas tillräckligt för att få den till ett fast tillstånd (is).
Dessa omvandlingsprocesser från ett tillstånd av aggregation av materia till ett annat är vanligtvis reversibla, men inte utan en viss marginal för förlust av ämnet. De processer mest kända är följande:
- avdunstning. Det är den process genom vilken när man introducerar kalorienergi (värme), omvandlas en del av massan av en vätska (inte nödvändigtvis hela massan) till gas.
- Kokning eller förångning. Det är den process genom vilken hela massan av en vätska omvandlas till en gas vid tillförsel av värmeenergi. Fasövergången sker när temperaturen överstiger Kokpunkt av vätskan (temperatur vid vilken trycket från vätskans ånga är lika med trycket som omger vätskan, därför blir det ånga).
- Kondensation. Det är den process genom vilken en gas omvandlas till en vätska när man tar bort värmeenergi. Denna process strider mot förångning.
- Förvätskning. Det är den process genom vilken en gas omvandlas till en vätska när trycket ökar mycket. I denna process utsätts gasen även för låga temperaturer, men det som kännetecknar den är det höga tryck som gasen utsätts för.
- Solidifiering. Det är den process genom vilken en vätska kan omvandlas till en fast substans genom att öka trycket.
- Frysning. Det är den process genom vilken en vätska förvandlas till ett fast ämne när man tar bort värmeenergi. Fasövergången sker när temperaturen tar värden lägre än vätskans fryspunkt (temperatur vid vilken vätskan stelnar).
- Fusion. Det är den process genom vilken ett fast ämne kan omvandlas till en vätska genom att tillföra värmeenergi (värme).
- Sublimering. Det är den process genom vilken ett fast ämne vid tillförsel av värme omvandlas till en gas utan att först gå igenom det flytande tillståndet.
- Deponering eller omvänd sublimering. Det är den process genom vilken en gas förvandlas till ett fast ämne när man tar bort värme utan att först gå igenom det flytande tillståndet.