Vi förklarar vad förkortningar är, hur de läses, deras ursprung, historia och olika exempel. Också skillnader med akronymer.
Förkortningen är vanligtvis den första bokstaven i ordet, tillsammans med någon annan och en punkt.Vad är förkortningar?
Förkortningar kallas förkortning eller förkortning av ett ord eller ett uttryck, på grund av stavningskonventioner inom skriftspråket, reducera det till en bokstav eller en uppsättning bokstäver och på så sätt underlätta dess anteckning. De består i allmänhet av den första stora bokstaven i ordet, åtföljd eller inte av andra gemener, och som slutar på en punkt.
Förkortningar har sin traditionella plats i språket, och många av dem ärvdes från nu döda språk (som latin och grekiska), men andra kommer från tekniskt och vetenskapligt språk, eller från specifika användningar som håller på att bli normen.
Således, baserat på deras ursprung, klassificeras förkortningar vanligtvis som:
- Konventionell. Dess historiska ursprung och används av hela samhället av talare.
- Personlig. De skapas på ett intimt eller personligt sätt av en själv. De fungerar bara mellan en gemenskap av kännare, som hanterar koden.
Annars är förkortningarna:
- De kan bestå av flera förkortningar tillsammans, eller flera för samma användning. Till exempel, för att förkorta "sida", kan du välja mellan "p." och "s.", enligt den metodologiska normen som används, eller enligt författarens smak.
- När man förkortar en plural innehåller de vanligtvis ett "s" i slutet, eller så upprepas samma förkortade bokstav. För "sidor" kan du alltså välja mellan "sidor". eller "pp.", igen, beroende på smak och metodik.
- När det finns variation av kön i det förkortade ordet tas hänsyn till det genom att lägga till ett "-a" eller lämplig ändelse i förkortningen. Till exempel: används och Fröken., för "Lord" och "Lady". Är mindre vanligt Fröken. för "Fröken".
- De kan innehålla specialtecken som snedstreck (/), siffror (°) eller mellanliggande punkter. Men dess stavning är alltid konventionell, det vill säga fast.
- När den läses (högt) reciteras vanligtvis den förkortade termen normalt och inte förkortningen. Det vill säga istället för att säga "P.", Vi kommer att säga" sida ".
Förkortningar ska aldrig förväxlas med akronym, symboler eller akronymer.
Förkortningarnas ursprung
Många av de förkortningar vi använder idag kommer från forntida latin eller grekiska. Faktum är att vissa är bokstavligen latinska uttryck som logiskt sett inte längre existerar på spanska, utan överlever som förkortningar, vilket är fallet med et al., som kommer från den latinska rösten et álii, "och andra".
På dessa språk användes förkortningar så ofta för att skriva officiella dokument, till exempel i Romarriket, att kejsar Justinianus tvingades förbjuda dem från officiella dokument, eftersom de gjorde det nästan omöjligt att förstå det skriftliga meddelandet.
Denna tendens gick i arv till de olika romanska språken, och i dokument skrivna på medeltida spanska är det vanligt att hitta åtskilliga förkortningar, som t.ex. V.M. av "Ers Majestät", till exempel. Återigen var denna trend så vanlig och kränkande att den franske kungen Filip den vackra förbjöd dem från kunglig dokumentation under hans regeringstid, 1304.
Exempel på förkortningar
Här är en lista över de vanligaste förkortningarna på spanska:
| Förkortning | Menande |
|---|---|
| et al. | "Och andra", "och andra" |
| op. cit. | "Citerat verk" |
| N. av T. | "Översättarens anteckning" |
| N. av E. | "Redaktörens anteckning" |
| aa. vv. / AA. VV. | "Olika författare" |
| till. C. | "FÖRE KRISTUS" |
| d. C. | "efter Kristus" |
| admr. | "administratör" |
| till. m. | "före lunchtid" |
| sid. m. | "efter middagen" |
| av., avd., avda. | "aveny" |
| Atte. | "Vänliga hälsningar" |
| sid. d. | "postskriptum" |
| c., c / | "Gata" |
| kille. | "huvudstad" |
| cta. cte., c/c | "nuvarande konto" |
| A/A | "luftkonditionering" |
| Cía., Comp., Cía. | "företag" |
| Cmdt., Cmte. | "befälhavare" |
| C.P. | "Postnummer" |
| varje | "varje" |
| D. och D.a | "Don" och "Doña" |
| Herr. | "Herr fru Fröken" |
| redigera. | "redaktionell" |
| etc. | "och så vidare" |
| ex. | "exempel" |
| ib., ibid. | "På samma plats" |
| id. | "det samma" |
| s., s., sid. | "sida" |
| s. | "århundrade" |
| s. f., s/f | "utan datum" |
| H.H. | "Ers helighet" |
| V. O. | "Original version" |
Förkortningar och akronymer
Vi bör inte blanda ihop förkortningar, som är konventionellt eller historiskt förkortade ord eller uttryck, med akronymer, som är förkortade sätt att citera namnet på någon enhet eller enhet. organisation. Även om de följer samma princip (förkorta vissa termer i Tal skrivna) och läses vanligtvis inte på ett förkortat sätt, men i sin helhet har akronymerna olika skrivkonventioner.
Till att börja med har akronymer vanligtvis ingen punkt (det vill säga USSR och inte U.R.S.S.), och konstrueras genom att välja den initiala bokstaven i var och en av huvudtermerna i det förkortade namnet (i detta fall: Union of Soviet Socialist Republics, notera att "av" inte tas med i beräkningen eftersom det är en sekundär term), och konstruera med dem ett enda uttryck.