frågande meningar

Språk

2022

Vi förklarar vad frågesatser är, deras typer och exempel. Dessutom, vad är frågepronomen och adverb.

Pronomen och adverb låter dig formulera frågesatser.

Vad är frågesatser?

I grammatik, används frågesatser för att begära information från mottagaren, eller för att komma med förslag på ett mjukare eller mer förtäckt sätt.

Sagt i enklare termer, de är de som tjänar till att fråga. Men de är inte nödvändigtvis frågor, eftersom de kan eller inte kan vara formulerade i en tydlig frågestund, eller de kan eller inte kan vara skrivna med frågetecken (?).

Frågande meningar, på vissa språk som spanska, formuleras genom omarrangering syntaktisk av bön, som börjar med ett pronomen eller adverb frågande. Också på tungan talad, är formulerade med en karakteristisk ton, som skiljer dem från affirmationer och andra tal av olika syfte.

Typer av frågesatser

Frågande meningar klassificeras på två möjliga sätt:

Direkt och indirekt. Beroende på det syntaktiska värdet av frågesatsen (det vill säga om det är huvudsatsen eller om det är en underordnad), kan vi klassificera dem separat, enligt följande:

  • Direkta frågor. De som också är huvudmeningar, och därför alltid går mellan frågetecken (som nödvändigtvis består av två: den som öppnar "¿" och den som stänger "?"). Det kan sägas att denna typ av förhör manifesterar önskan att få ett svar från samtalspartnern. Till exempel: "Vad gör du idag?", "Vem är din sånglärare?"
  • Indirekta frågor. I det här fallet är frågesatserna underordnade en huvudsats av en annan typ och åtföljs vanligtvis inte av frågetecken, eftersom deras inställning till frågan är mindre frontal. Det betyder att de tjänar till att hänvisa till vad som efterfrågades av tredje part, eller för att redogöra för vad som efterfrågades i en berättelse. Till exempel: "Pedro frågade mig om jag hade en flickvän", "Jag vill veta när du kommer att besöka mig igen."

Helt och delvis. En andra distinktion av frågesatser är fixerad i sättet att begära information från samtalspartnern: om den tillåter ja/nej-svar, eller om det kräver ett utarbetat svar. Så vi kan prata om:

  • Totala frågor. De som erkänner ett specifikt svar, inom intervallet "ja" eller "nej" möjligheter. Till exempel: "Har du någonsin läst Shakespeare?", "Älskar du mig fortfarande?"
  • Delfrågor. Tvärtom ber dessa frågor samtalspartnern om ett mer öppet och generellt längre svar. Till exempel: "Vem sa att man ska göra så här?", "Varför är du klädd så?"

Exempel på frågesatser

Här är några exempel på frågesatser av olika typer:

  • Vem var det?
  • Varför beter du dig så?
  • Kan det vara så att det regnar idag också?
  • Vad heter du?
  • Vart är vi på väg så bråttom?
  • Har du en penna att låna mig?
  • Har du någonsin varit i Schweiz?
  • Är det din pappa där borta?
  • Finns det inga fler myrar vid kusten?
  • Vakten frågade mig vem du var.
  • Min mamma vill veta vad du skulle vilja ha till middag.
  • De vet fortfarande inte varför vi är här.
  • Vi vill veta när vi kommer.

Interrogativa pronomen och adverb

Interrogativa meningar åtföljs eller introduceras vanligtvis av frågepronomen, som är grammatiska partiklar som kan ersätta en specifik referent, och som refererar till den i frågan.

Dessa pronomen är: Vad, vem/Vem är det, vilken/som, hur många/hur mycket/många/hur många, och ersätt ett substantiv, substantiv eller pronomen i frågesatsen. Till exempel:

- Jag har pengar.
- Hur mycket har du?

(Hur många ersätter pengar).

På liknande sätt finns det frågeadverb, vars roll är att komplettera verbet i frågesatsen, och de är lätta att känna igen eftersom de alltid bär accenten, även i indirekta frågor. Dessa adverb är: Vad, vem, var, när, Vad, Varför, vart, för vad. Till exempel:

"Hur mycket kostar entrén till parken?"

Utropsmeningar

Utropsmeningarna är avsedda att uttrycka ett subjektivt innehåll från samtalspartnerns sida, det vill säga att uttrycka en känsla, en känsla eller en åsikt. De skrivs vanligtvis mellan utropstecken (!).

!-- GDPR -->