- Vad är ordningstal?
- Skillnaden mellan ordningstal och kardinaltal
- Hur skrivs ordningstal?
- Hur konverterar man ett kardinaltal till ett ordningsnummer?
- Ordningstal från 1 till 1000
Vi förklarar vad ordningstal är, hur de skrivs och deras skillnader från kardinaltal. Även ordningstalen från 1 till 1000.
Vad är ordningstal?
I matematik, ordningstal är de som, istället för att ange antalet saker som man hänvisar till, anger ordningen på saker inom en viss sekvens eller följd. Det vill säga, de är de siffror med vilka vi uttrycker ordningen eller sekvensen av saker, istället för deras kvantitet.
Till exempel, givet alla tre element i en sekvens 1, 2, 3, säger vi att 1 är först element, 2 är andra och tre är tredje. Dessa är, precis, deras ordningstal, och de skiljer sig från kardinaltalen, med vilka kvantiteter uttrycks på ett vanligt sätt.
Ordningstal har sin korrelation i idiom i ordinarie adjektiv. Som sådana är de utrustade med kön och antal, och används vanligtvis i vanligt språk upp till den tionde eller tolfte, eftersom de blir mer komplicerade därifrån. Det är normalt att ordningstalen ovanför den punkten ersätts med kardinaltal (då kan Johannes XXIII sägas "Johannes tjugotre" istället för "Johannes tjugotredje").
Skillnaden mellan ordningstal och kardinaltal
Kardinalnumren är naturliga tal som tjänar till att uttrycka en kvantitet, det vill säga ett visst antal saker. Till exempel, när vi säger att vi har fem fingrar på varje hand, numrerar vi dem och använder därför kardinaltal för att uttrycka det totala antalet räknade fingrar: fem (5) I varje hand, tio (10) totalt.
Men när det gäller att beställa handens fingrar och räkna dem från tummen till lillfingret bryr vi oss inte längre om hur många det är, utan i vilken ordning de är. Således kan vi säga att tummen är först (1:a), indexet andra (2°), mitten tredje (3°), upphävandet fjärde (4:a) och lillfingret femte (5:e), och för detta har vi tillgripit ordningstal, eftersom de tjänar till att uttrycka ordning och ordning, istället för total kvantitet.
Hur skrivs ordningstal?
Ordningstal skrivs med hjälp av ett tecken som åtföljer dem och som skiljer dem från kardinaltal: gradtecknet (°). Så till exempel numret ett (1) blir först (1°). Det är möjligt att denna symbol ersätts med bokstaven "a" i voladato (a) när det är nödvändigt att skilja det feminina könet från referenten: först (1a).
Å andra sidan bildas namnen på ordningstal genom användning av suffix specifika, som tjänar till att uttrycka en föreställning om en given kvantitet. Dessa suffix har förändrats mycket genom språkets historia och det är därför de kan verka konstiga för oss idag. De viktigaste suffixen är:
- -ero/era, använd i den första av ordtalen, som i först (1°) antingen tredje (3°).
- -to/ta, det vanligaste av suffixen bland ordningstalen, som i femte (5°) eller sjätte (6°).
- -eno/ena, införlivad i medeltida spanska men förlorad utom i fallet med nionde (9°).
- -avo/ava, används endast för bråktal. Till exempel: a fjortonde (1/14).
- –th/th, används endast för ordinal tiotal: tionde (10°), tjugonde (20°), och så vidare.
Dessutom kan ibland ordningsadjektiv förkortas och för detta används kardinaltalen och suffixet som motsvarar ordningen, följt av en punkt. I detta fall respekteras även referentens könsbehov. Till exempel: först råkar vara 1:a., andra råkar vara 2:a. Y tionde råkar vara 10ma.
Å andra sidan finns det några undantag från användningen av ordinaladjektiv, som i fallet med först Y tredje, som, när de intar en position bredvid ett substantiv, förlorar sin sista vokal: "Vi tog först dagens tåg” och inte ”dagens första tåg”.
Hur konverterar man ett kardinaltal till ett ordningsnummer?
Denna omvandling är extremt enkel: lägg bara till motsvarande ordningstecken (°) bredvid kardinalnumret för att omvandla det till ett ordningsnummer. Om vi vill skriva dess namn, räcker det att lära sig namnet på motsvarande ordningsföljd.
Ordningstal från 1 till 1000
Nedan kan vi se ordningstalen från 1 till 1000, med deras respektive namn:
| Kardinalnummer | Ordningstal | Ordinalnamn (maskulint, feminint) |
| 1 | 1° | först, först (ibland först) |
| 2 | 2° | andra, andra |
| 3 | 3° | tredje, tredje (ibland tredje) |
| 4 | 4° | fjärde, fjärde |
| 5 | 5° | femte, femte |
| 6 | 6° | sjätte, sjätte |
| 7 | 7° | sjuan, sjuan |
| 8 | 8° | åttonde, åttonde |
| 9 | 9° | nionde, nionde |
| 10 | 10° | tionde, tionde |
| 11 | 11° | elfte, elfte |
| 12 | 12° | tolfte, tolfte |
| 13 | 13° | trettonde, trettonde |
| 14 | 14° | fjortonde, fjortonde |
| 15 | 15° | femtonde, femtonde |
| 16 | 16° | sextonde, sextonde |
| 17 | 17° | sjuttonde, sjuttonde |
| 18 | 18° | artonde, artonde |
| 19 | 19° | nittonde, nittonde |
| 20 | 20° | tjugonde, tjugonde |
| 21 | 21° | tjugoförsta, tjugoförsta |
| 22 | 22° | tjugo sekunder, tjugo sekunder |
| 23 | 23° | tjugotredje, tjugotredje |
| 24 | 24° | tjugofjärde, tjugofjärde |
| 25 | 25° | tjugofemte, tjugofemte |
| 26 | 26° | tjugosjätte, tjugosjätte |
| 27 | 27° | tjugosjunde, tjugosjunde |
| 28 | 28° | tjugoåttonde, tjugoåttonde |
| 29 | 29° | tjugonionde, tjugonionde |
| 30 | 30° | trettionde, trettionde |
| 40 | 40° | fyrtionde, fyrtionde |
| 50 | 50° | femtionde, femtionde |
| 60 | 60° | sextionde, sextionde |
| 70 | 70° | sjuttio, sjuttio |
| 80 | 80° | åttio, åttio |
| 90 | 90° | nittionde, nittionde |
| 100 | 100° | hundradel, hundradel |
| 200 | 200° | två hundra, två hundra |
| 300 | 300° | tre hundradel, tre hundradel |
| 400 | 400° | fyra hundra, fyra hundra |
| 500 | 500° | femtionde, femtionde |
| 600 | 600° | sextionde, sextionde |
| 700 | 700° | sju hundradel, sju hundradel |
| 800 | 800° | åtta hundradel, åtta hundradel |
| 900 | 900° | nio hundradel, nio hundradel |
| 1000 | 1000° | tusendel, tusendel |