atomnummer

Kemi

2022

Vi förklarar vad atomnumret är och dess samband med atommassan. Även atomnumret för varje kemiskt element.

Varje grundämne har olika atomnummer.

Vad är atomnumret?

Båda i fysisk som i kemi, atomnumret är det totala antalet protoner som utgör atomkärnan i a kemiskt element fast besluten.

Det betecknas vanligtvis med bokstaven Z (från det tyska ordet zahl, "Number") och placeras som en sänkning till vänster om den kemiska symbolen för det aktuella grundämnet, strax under masstalet A (antal nukleoner i kärnan, det vill säga summan av antalet protoner och antalet av neutroner). Till exempel:

2311Na (grundämne: natrium, atomnummer: 11 och massnummer: 23).

Alla atomer de är sammansatta av subatomära partiklar: vissa är en del av dess kärna (protoner Y neutroner) och andra kretsar kring det (elektroner). Protoner är positivt laddade, neutroner är neutralt laddade och elektroner är negativt laddade (elektroner).

Eftersom atomer i naturen är elektriskt neutrala är antalet positiva och negativa partiklar detsamma, så om en atom har Z = 11 kommer den att ha elva protoner och elva elektroner runt sig.

Dessutom tillåter atomnumret att organisera de kända elementen i Periodiska systemet, går de från det minsta till det största antalet protoner i kärnan när du går igenom raderna och kolumnerna i tabellen. Till exempel har väte (H) bara en proton (Z = 1), medan oganeson (Og) har hundra och arton (Z = 118). På så sätt kan du skilja lätta element från tunga element.

Exempel på atomnummer

Dessa är atomnumren i hela det periodiska systemet:

Väte (H): Z = 1 Helium (He): Z = 2
Litium (Li): Z = 3 Beryllium (Be): Z = 4
Bor (B): Z = 5 Kol (C): Z = 6
Kväve (N): Z = 7 Syre (O): Z = 8
Fluor (F): Z = 9 Neon (Ne): Z = 10
Natrium (Na): Z = 11 Magnesium (Mg): Z = 12
Aluminium (Al): Z = 13 Kisel (Si): Z = 14
Fosfor (P): Z = 15 Svavel (S): Z = 16
Klor (Cl): Z = 17 Argon (Ar): Z = 18
Kalium (K): Z = 19 Kalcium (Ca): Z = 20
Scandium (Sc): Z = 21 Titan (Ti): Z = 22
Vanadin (V): Z = 23 Krom (Cr): Z = 24
Mangan (Mn): Z = 25 Järn (Fe): Z = 26
Kobolt (Co): Z = 27 Nickel (Ni): Z = 28
Koppar (Cu): Z = 29 Zink (Zn): Z = 30
Gallium (Ga): Z = 31 Germanium (Ge): Z = 32
Arsenik (As): Z = 33 Selen (Se): Z = 34
Brom (Br): Z = 35 Krypton (Kr): Z = 36
Rubidium (Rb): Z = 37 Strontium (Sr): Z = 38
Yttrium (Y): Z = 39 Zirkonium (Zr): Z = 40
Niob (Ni): Z = 41 Molybden (Mb): Z = 42
Teknetium (Tc): Z = 43 Rutenium (Ru): Z = 44
Rodium (Rh): Z = 45 Palladium (Pd): Z = 46
Silver (Ag): Z = 47 Kadmium (Cd): Z = 48
Indiskt (In): Z = 49 Tenn (Sn): Z = 50
Antimon (Sb): Z = 51 Tellur (Te): Z = 52
Jod (I): Z = 53 Xenon (Xe): Z = 54
Cesium (Cs): Z = 55 Barium (Ba): Z = 56
Lantan (La): Z = 57 Cerium (Ce): Z = 58
Praseodym (Pr): Z = 59 Neodym (Nd): Z = 60
Prometian (Pr): Z = 61 Samarium (Sm): Z = 62
Europium (Eu): Z = 63 Gadolinium (Gd): Z = 64
Terbium (Tb): Z = 65 Dysprosium (Dy): Z = 66
Holmium (Ho): Z = 67 Erbium (Er): Z = 68
Thulium (Tm): Z = 69 Ytterbium (Yb): Z = 70
Lutetium (Lu): Z = 71 Hafnium (Hf): Z = 72
Tantal (Ta): Z = 73 Volfram (W): Z = 74
Rhenium (Re): Z = 75 Osmium (Os): Z = 76
Iridium (Ir): Z = 77 Platina (Pt): Z = 78
Guld (Au): Z = 79 Kvicksilver (Hg): Z = 80
Tallium (Tl): Z = 81 Leda (Pb): Z = 82
Vismut (Bi): Z = 83 Polonium (Po): Z = 84
Astat (At): Z = 85 Radon (Rn): Z = 86
Francium (Fr): Z = 87 Radie (Ra): Z = 88
Aktinium (Ac): Z = 89 Torium (Th): Z = 90
Proaktinium (Pa): Z = 91 Uran (U): Z = 92
Neptunium (Np): Z = 93 Plutonium (Pu): Z = 94
Americium (Am): Z = 95 Curium (Cm): Z = 96
Berkelium (Bk): Z = 97 Californium (Cf): Z = 98
Einsteinium (Es): Z = 99 Fermium (Fm): Z = 100
Mendelevium (Md): Z = 101 Nobelium (Nej): Z = 102
Laurencio (Lr): Z = 103 Rutherfordium (Rf): Z = 104
Dubnium (Db): Z = 105 Seaborgio (Sg): Z = 106
Bohrio (Bh): Z = 107 Hasio (Hs): Z = 108
Meitnerium (Mt): Z = 109 Darmstation (Ds): Z = 110
Röntgenium (Rg): Z = 111 Copernicium (Cn): Z = 112
Nihomium (Nh): Z = 113 Flerovio (Fl): Z = 114
Moscovio (Mc): Z = 115 Livermorio (Lv): Z = 116
Tenese (Ts): Z = 117 Oganeson (Og): Z = 118

Massantal och atommassa

Det periodiska systemet listar atommassan för den mest stabila isotopen.

Massantalet är summan av protonerna och neutronerna. Det betecknas med bokstaven A (från tyska Atomgewicht) som en överskrift till vänster om den kemiska symbolen (till exempel: 23Na).

Massantalet är vanligtvis ungefär två gånger atomnumret eftersom neutroner ger stabilitet till atomkärnan och därmed övervinner den naturliga repulsionen mellan positivt laddade protoner. Till skillnad från atomnumret varierar masstalet i varje isotop.

Massantalet kan beräknas enligt formeln:

Massnummer (A) = atomnummer (Z) + antal neutroner (N).

Massnummer ska inte förväxlas med atommassa. Atommassa mäts i enheter av CU (atommassaenhet) eller Da (dalton). Denna enhet beräknas från kolatomen och varje u.m.a är en tolftedel av dess massa. Det periodiska systemet listar atommassan för den mest stabila isotopen.

!-- GDPR -->